Den lilla svarta tillhör de klänningar som är ett måste att ha i garderoben.

Vad kännetecknar Den lilla svarta?

Den lilla svarta ska vara elegant, och självfallet svart. Den ska vara tillräckligt fin för att gå att använda när det önskas vårdad klädsel. Det vackra ska komma från stilrenhet och enkelhet, är det för mycket volanger, utsmyckningar, en iögonfallande krage eller liknande, tycker åtminstone jag att den slutat vara just Den lilla svarta. (Det kan ju vara en vacker svart klänning ändå.)

Den första lanserades av Coco Chanel. Då var den T-formad, mycket enkel, och med midjan skuren nere vid höfterna, som är så typiskt för 1920-talet. Den var en motreaktion mot stora klänningar som det var svårt att röra sig i. Den lilla svarta erbjöd rörelsefrihet på ett annat sätt än vad som var vanligt. Då ansåg man också att svart inte passade som färg på mode för kvinnor, annat än till begravning, så klänningen var en banbrytande historia.

Nuförtiden kan Den lilla svarta se ut på många olika sätt, och det ändrar sig med modet. Enkelheten är det återkommande, och att den för det mesta är kort. Den är sällan så lång som ner till knät.

Några kända klänningar

En av de mest kända klänningarna i denna kategori måste vara den Audrey Hepburn hade i filmen Frukost på Tiffany’s. I själva verket hade hon flera olika svarta klänningar i filmen, men det finns en man oftast ser framför sig, och som är den mest kända. Den är skuren med bred halsringningen, på ett sätt som var modernt på 1960-talet (filmen gjordes 1961), den är ärmlös och klänningen når ner till golvet. Något som alltså inte är särskilt vanligt för Den lilla svarta-klänningar. Ryggen har en ganska vågad skärning, där mycket hud visas.

Hepburn bär den tillsammans med svarta handskar, ett stort halsband och solglasögon. Det är en av de saker som är bra med Den lilla svarta, att det går utmärkt att kombinera den med olika accessoarer, och genom det få fram olika stilar.

En annan känd klänning är den som bärs av den tecknade figuren Betty Boop. Figuren kom på 1930-talet, så det är möjligt att tänka sig att klänningen kan ha varit en annan mörk färg, men att den blev svart eftersom färgfilmen inte slagit igenom. Hennes klänning är helt ärmlös, och mycket kort. Den avslutas med en liten volang, i övrigt är också den mycket enkel. Hon bär den oftast med strumpeband eller nätstrumpbyxor, och pumps.

Den lilla svarta